Emanuel Karlsten

Meta förbjuder nu även Aktuellt i politiken – Socialdemokraternas mediebolag – att annonsera på Instagram och Facebook. Tidigare har mediehus varit undantagna, men efter de senaste veckornas uppmärksamhet kring att mediebolaget är helägt av Socialdemokraterna har mediehusets tidigare annonser tagits bort eftersom de ”inte följde våra annonseringsregler”.

Redan i valet 2022 kunde jag berätta om hur Socialdemokraterna använde ett kreativt upplägg för att annonsera för att nå nya väljargrupper. Genom sitt mediebolag Aktuellt i politiken skapades en rad Facebooksidor med kreativa användarnamn, som ”Kvinnofridsupproret” och ”Samtidigt i Sverige”, för att sprida socialdemokratisk politiska annonser. Mediebolaget agerar självständigt, men har som uppdrag av sin helägare att exempelvis ”nå nya målgrupper med idédebatt”. Därför investerade mediebolaget hundratusentals kronor i annonser för att nå grupper med socialdemokratiska idéer.

För några veckor sedan granskade TV4 åter det här upplägget. Då avslöjades att Aktuellt i politiken fortsätter att vara otydliga med sin koppling till Socialdemokraterna, men också att de lyckas runda ett förbud för politisk annonsering.

I oktober trädde en ny lag, TTPA, i kraft som kräver extrem transparens kring politisk annonsering. Meta hävdade då att lagen är så omfattande att de helt enkelt kommer att ta bort alla politiska annonser på sajten.
Men det finns ett undantag: Nyhetsmedier.

Om en Facebooksida finns på News page index så kan sidan annonsera politiskt. Idén är att nyhetsmedier som rapportera om en politiskt laddad fråga inte ska begränsas från att sprida den informationen till allmänheten.

Det är detta kryphål Socialdemokraterna lyckas utnyttja, med hjälp av Aktuellt i politiken. Genom att investera pengar i ett mediebolag (förra valåret omsatte bolaget 20 miljoner kronor), kan mediebolaget annonsera politiskt på plattformarna och nå nya målgrupper,

Tills nu.

För idag är samtliga politiska annonser borttagna från Metas annnonsbibliotek. De har raderats med hänsyn till det nya regelverket som skapats efter TTPA blivit lag. Enligt uppgift ska annonserna ha raderats efter en översyn som inletts efter TV4:s granskning.

Det är viktigt att notera att det fortsatt är tillåtet för vem som helst att posta och sprida politik på Facebook och Instagram, men det är alltså annonser med politiskt innehåll som förbjuds av Meta.

Källor med insyn menar också att liknande granskningar kan komma att göras av andra partinära medier, som Riks som ligger nära och tidigare ägdes av Sverigedemokraterna. Men även till exempel Tidningen näringslivet som ägs av Svenskt näringsliv.

Meta har vid denna texts publicering ännu inte återkommit med en kommentar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Socialdemokraterna betalar miljoner för att bygga egna mediehus i sociala medier – men smyger med att de betalar.
Hur kan de inte förstå att det skadar det demokratiska samtalet?

I veckan har TV4 gjort ett stort nummer av mediehuset Aktuellt i politiken, helt finansierat av Socialdemokraterna, inte är tydliga med sin koppling till partiet. Jag är med som expert, allra mest för att jag skrev om det här redan förra valrörelsen, 2022. Även då fick det stor uppmärksamhet, eftersom jag då kunde visa hur Socialdemokraterna byggt upp Facebooksidor som ”Morgon-tidningen” och ”Samtidigt i Sverige” eller ”Sverige inför verkligheten”. Sidor där man får leta på profilsidan för att hitta att de drivs av ”Aktuellt i politiken”, och klicka sig in på en sida och under ”om” hitta att mediesajten finansieras av Socialdemokraterna. Historiskt är inte det ovanligt. I över hundra år har Socialdemokraterna haft partipress under bland annat namnet Morgon-tidningen. I modern tid har även Liberalerna haft tidningen NU och Sverigedemokraterna Samtiden och tv-kanalen Riks. Men medan Liberalerna lagt ned sin tidning och SD sålt den till privatpersoner (även om de fortsätter att plöja in pengar i den) har Socialdemokraterna alltså växlat upp. Genom åren lägger omsätter mediebolaget ungefär 10 miljoner kronor, och dubbel omsättning under ett valår – delvis för att partiet ska kunna annonsera genom mediehuset. Och det är alltså detta som Tv4-nyheterna nu granskar.

Det är bra att tv4 gör det. Inte minst med bakgrund att det var tv4 som granskade ”trollfabriken” hos SD. Men det är också viktigt att – nu som då – lyfta skillnaden mellan partiernas strategier: SD hävdade i alla år att de inte hade några anonyma konton, någon separat verksamhet. TV4 var tvungna att använda dolda kameror för att avslöja att partiet inte bara hade det, utan också använde dem systematiskt för att påverka fria val. Socialdemokraterna hymlar inte med sina konton. Och för den som letar så är det inte svårt att hitta avsändaren. Men vem orkar leta?

Ta exempelvis instagramkontot javla_uland. Ett memekonto med udd mot regeringen som postar videos som är kul och som kan vrida politiken i socialdemokratisk riktning. Den enda indikationen att det är från Aktuellt i politiken är webbadressen dit man kan skicka tips på klipp: javla_uland@aipmedia.se
Hur ska någon vanliga internetanvändare förstå att det de tar del av, eller följer, är betalt av socialdemokraterna? Hur ska någon som ser det dyka upp i flödet förstå det?

Eller denna sida, Politikkollen. Skapat som vore det gjort av en myndighet, men som alltså är från AiP media productions. Först på om-sidan får man reda på att det är ett företag ägt av socialdemokraterna.

Allt det här sker i en kontext av att partier – inte minst Socialdemokraterna – återkommande talar om hur viktigt det är att avsändaren till politiska budskap är tydlig. Att plattformar som Facebook har ett ansvar att motarbeta främmande makt eller andra som vill påverka val eller medborgare om hur de ska rösta utan att berätta vilka de är. Inte minst sker det i en kontext där EU nyss har antagit en förordning, TTPA, som kräver extremt transparens kring alla betalda politiska budskap på nätet. Förordningen är så komplex att Meta och Google valt att förbjuda politisk annonsering helt, eftersom risken att göra fel än rätt är för stor.

Det är i den kontexten som Socialdemokraterna väljer att annonsera – genom sitt mediehus. Alltså: I en tid där det inte längre går att annonsera politiskt på sociala medier (på grund av en lag partiet röstat igenom) hittar partiet ett kryphål, genom att gå via sitt mediebolag – som egentligen är en förlängning av partiet.

Det är obegripligt. Ännu mindre är det obegripligt att partiet fortsätter att försvara sig. Väljare förtjänar att veta vilket parti det är som betalat för att en politisk åsikt ska nå dem.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Efter fyra år och åtta ordförandeländer har EU-länderna till slut enats om en position i övervakningsförslaget som kallats ”Chat control”. I Coreper antogs en version som inte innebär någon allmän övervakning och inget hot mot kryptering. Alltså tvärt emot den linje Sverige tidigare lobbat för.
Varför vände den svenska regeringen?
Så varför vände plötsligt den svenska regeringen?

I torsdags förra veckan sammanträdde justitieutskottet. Bara två dygn tidigare hade de fått veta att frågan om Chat control skulle behandlas – formellt kallad ”Förslag till förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn”. Utskottet har haft frågan på bordet flera gånger. Under de fyra år och åtta ordförandeländer som hanterat förslaget har det blivit allt hårdare: All kommunikation på internet – bilder, ljud och text – skulle scannas. Inget skulle vara hemligt. Kryptering omöjlig. Sverige har godkänt det som lagts fram, eftersom en borgerlig regering tillsammans med Socialdemokraterna ställt sig positiva.

I EU-parlamentet har nästan samtliga partier varit emot EU-kommissionens förslag. Förutom Socialdemokraterna, eftersom det ursprungligen var den socialdemokratiska EU-kommissionären Ylva Johansson som tog fram förslaget. Men EU-parlamentet har alltså varit mycket kritiska, och antagit en position som varit betydligt mildare: Övergreppsmaterial mot material måste stoppas, men inte på bekostnad av att alla medborgare ska vara skyldiga till motsatsen bevisas.

Men när en förordning ska förhandlas så måste både EU-parlamentet och EU:s regeringar ha enats om en position innan förhandling – en så kallad trilog – kan påbörjas. Och EU:s regeringar har inte kunnat enas. Anledninen anses vara att EU-ländernas regeringar – till skillnad från parlamentet – ofta står betydligt mer nära sina polismyndigheter. Dessa påpekar internets enorma potential till att komma åt fler brott. Den genväg övervakning innebär på ett principiellt plan, blir därför en diskussionsfråga för den som förstår hur mycket enklare det skulle bli att komma åt komplexa brott om polisen fick potenta verktyg. Att få ner brottslighet, komma åt pedofiler, skulle innebära en enorm vinst för samhället. Och då blir det svårare att hålla fast vid principer.

Det mönstret har funnits även i Sveirge. Där har Moderaterna och Socialdemokraterna egen majoritet i riksdagen, men under åren har de också haft stöd av både Liberalerna och Kristdemokraterna i frågan. Ibland även av Miljöpartiet och Vänsterpartiet – som i efterhand har ursäktat sig med att de röstat fel.

Under hösten har Danmark haft ordförandeposten i det som kallas EU:s ministerråd, alltså där regeringarna träffas för att ta beslut om EU-frågor. Efter att först ha försökt forcera ett mycket långtgående förslag med bred övervakning, men fallit på att Tyskland motsatt sig, svängde man för någon vecka sedan. Då valde man istället det hittills mest milda förslaget. Det skulle inte ske någon massövervakning: Krypteringen skulle fredas och istället skulle man gå tillbaka till det ursprungliga versionen av Chat control, där internetjättarna frivilligt fick leta efter övergreppsmaterial i öppna data. Ovanpå det skulle ett centrum skapas för att förebygga och motverka sexuella övergrepp på barn.

Efter alla turer var det alltså detta förslag som i torsdags hamnade på justitieutskottets bord. Statssekreterare Mikael Kullberg var där och föredrog regeringens hållning för utskottets riksdagsledamöter. Och han var märkligt nog positiv. Samme Kullberg som tidigare hyllat alla hårda förslag. I skrivelsen, som genom protokoll nu är offentligt, menade han att Sverige ”välkomnar” det nhär och att kompromissförslaget rör sig ”i rätt riktning” eftersom ”risker för omfattande övervakning av internetanvändare/…/markant mildrats”, eftersom det hjälper till att ”undvika generell övervakning av internetanvändare”. I skrivelsen fortsätter Sverige hylla att ”alla hänvisningar till en obligatorisk spårningsorder strukits”, vilket innebär att regeringen därför ger sitt stöd till det danska förslaget.

Kristdemokraterna instämmer. Rimligt, eftersom de bara dagar innan mötet tvingats till det av sina medlemmar under landsmötet.
Liberalerna instämmer. Också rimligt, eftersom de två dagar senare också kommer tvingas till en sådan hållning av sina medlemmar under sitt landsmöte.
Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet jublar. De skriver förvisso egna avvikande ståndpunkter om att Sverige borde arbeta ännu mer aktivt för att inte utvärdera om tre år, eller att ge mer uttryckligt stöd för kryptering och att man ska vara försiktig med formuleringar om åldersverifiering, så att det inte skapas krav på att enskilda företag ska spara sådan data. Men i grunden var de nöjda.

Men Moderaterna och Socialdemokraterna? De som ropat högst om hårdare tag, om hur viktigt det var med potenta verktyg? De är nu tysta. Enligt källor som jag talat med blir flera ledamöter förvånade. Hur svängde de så snabbt? Vill de inte anmäla en avvikande åsikt?

Sveriges hållning kunde klubbas och på Coreper, de ständiga representanternas kommitté, klubbades idag, onsdag den 26 november, ministerrådets hållning. Vilket innebär att det bara är formalia innan allt är klart.

Vad det innebär är att trilogsamtal nu kan inledas. Där möts parlamentet och ministerrådet för att tillsammans med EU-kommissionen knåda fram en kompromiss utifrån de två hållningarna. Eftersom ingen av ingångspunkterna innehåller något övervakningsförslag innebär det att kritikernas värsta oro är över (nåja..). Det finns principiella problem kvar som väcker frågor, som vad åldersverifiering innebär, eller vad det kan innebär att EU ska utvärdera förslaget om tre år. Men i grunden har nu båda de lagstiftande organen en så urvattnad version av det första utkastet att faran ändå anses vara över.

Samtidigt är Sverige bara i början av egna övervakningslagar. Sedan i februari i år har regeringen ruvat på en lagrådsremiss som tillåter polisen och Säpo att läsa all kommunikation som svenskar har på chattappar och i mejl – även information som är krypterad. Jag har skrivit om lagförslaget tidigare. Även om Liberalerna i helgen klubbade att partiet ska arbeta emot ett sådant förslag, har Moderaterna och Socialdemokraterna egen majoritet i riksdagen.

Frågan om övervakning och gränserna för den är knappast över.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Under Liberalernas Landsmöte i helgen bifölls en motion som gav stöd för krypterad kommunikation – och som motsätter sig regeringens förslag där svenska medborgare ska övervakas.
Det kan komma få stor betydelse i kommande regeringsförhandlingar.

Förra veckan antog även Kristdemokraterna en kritisk hållning under deras partikongress. I helgen har Liberalerna anslutit, efter att enskilda partimedlemmar motionerat om att ”inför en digital brevhemlighet och stoppa bakdörrarna i krypterade tjänster” (motion G58). Partistyrelsen argumenterade mot motionen, men landsmötet valde att bifalla motionen i sin helhet.

Därmed har Liberalerna formellt ändrat sin politik. Men för sent.

Chat control har redan försvunnit från agendan, vilket jag rapporterade om i veckan. Och även om Liberalerna, tillsammans med Kristdemokraterna, hade röstade emot förslaget, har Moderaterna och Socialdemokraternas haft egen majoritet. Båda partierna är för Chat control, inklusive de mest aggressiva versioner av de lagförslag som framförts. 

Men motionen har ändå betydelse. Inte minst den efterföljande, G59, som uttryckligen tar sikte på det utkast till lagrådsremiss som regeringen i våras publicerade. I det föreslås att krypteringen ska brytas, eller bakdörrar byggas in, för att komma åt svåra brott. Ett förslag som, om det skulle bli verklighet, skulle omöjliggöra krypterade tjänster som Whatsapp och Signal i Sverige.

Motionen förslog att lagförslaget ”omarbetas för att bevara och stärka den personliga integriteten” och krypterade tjänster ”inte tvingas bryta kryptering eller bygger in bakdörrar utan att misstanke om brott föreligger”. Dessutom att partiet ska verka för att ”legitima totalsträckskrypterade tjänster inte tvingas bryta kryptering eller bygga in bakdörrar”.
Trots patistyrelsens invändningar biföll landsmötet även denna motion i sin helhet.

Inte heller detta behöver betyda något för regeringens övervakningsförslag, om det skulle nå riksdagen i sin nuvarande form. Detta eftersom Moderaterna och sannolikt också Socialdemokraterna är positiva till lagförslaget och att de har gemensam majoritet i riksdagen. Men eftersom Liberalerna, genom accepterandet av motionen, nu aktivt ska arbeta för att förändra förslaget kommer det ändå ha betydelse i den fortsatta processen, eftersom partiet är en del av regeringen.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Efter snart fyra år och åtta ordförandeskap verkar ministerrådet nu ha enats: Medborgares samtal och kommunikation ska inte scannas och krypterad kommunikation fredas.
Det står klart efter att ordförandelandet Danmark gett upp de mer offensiva förslagen, och nu anser sig färdiga.
Samtidigt har ett regeringsparti i Sverige bytt position: Kristdemokraterna är sedan rikstinget i helgen nu emot obligatorisk scanning av medborgares kommunikation på nätet.

Uppdaterat: Texten har uppdaterats med att coreper-mötet hålls nästa onsdag 26 november

Det har varit några tumultartade veckor för den som försökt följa turerna kring det omdiskuterade Chat control. I oktober försökte Danmark, bland annat med stöd av Sverige, trycka igenom en position där ministerrådet inför kommande förhandling skulle lobba för att alla medborgares kommunikation skulle granskas så att den inte innehöll övergreppsmaterial på barn. Övervakningen skulle vara frivillig, men den som tackar nej skulle förbjudas använda meddelandetjänsten (som Facebook eller Tiktok). I sista stund drog Danmark tillbaka förslaget, eftersom det inte hade tillräckligt stöd. Och som åttonde ordförandeland som försökt få till en position för EU-ländernas regeringar valde man till sist att gå tillbaka till den ursprungliga versionen och – efter viss tumult och påtryckning från intresseorganisationer – stryka alla formuleringar om obligatorisk scanning. Tyskland har vänt och ställt sig positivt till förslaget, och på onsdag nästa vecka, 26 november, kommer det att klubbas på EU-ministrarnas ambassadörsmöte, Coreper II.

Kritikerna utropar sig därmed som vinnare. Nästa steg är att ministerrådet och europaparlamentet möts i en så kallad trilogförhandling, där man ska enas om en kompromiss. Men båda dessa organ kommer nu in i förhandlingen utan krav på allmän scanning av meddelanden. Istället ska en sådan vara frivillig, och uttryckligen och bokstavligen inte införa ”any detection obligations on providers”. Inga företag ska alltså tvingas börja scanna eller lagra sina användarers kommunikation.

Samtidigt i Sverige har Kristdemokraterna har partikongress och där har medlemmarna kört över sina partiledning och med en förkrossande majoritet tydliggjort att partiet inte vill medverka till Chat controls införande och den övervakning som den skulle medföra. Det var partiets EU-parlamentsledamot Alice Teodorescu som lagt fram motionen. Hon själv har varit kritisk till förslaget och röstat emot förslaget i EU-parlamentet, men i riksdagen har Kristdemokraterna varit positiva.

Svängningen innebär ingen konkret förändring för Sverige, eftersom Socialdemokraterna och Moderaterna är positiva till förslaget, vilket med Liberalernas stöd innebär att en majoritet är för.

Beslutet är inte formellt antaget, men antas beslutas i Coreper på onsdag, varpå ministerrådet kan klubba det som en så kallad ”A-punkt” utan diskussion, på vilket minsterråds-möte som helst.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

UPPDATERAT 13/10: Chat control ströks i sista stund från agendan. När det åter kommer upp igen är ännu oklart. Rimligtvis fanns inte tillräcklig majoritet för Danmarks förslag.

Den tidigare texten ligger kvar i sin ursprungliga version:
****
I oktober träffas EU:s regeringar i ministerrådet och där ska Damark försöka forcera igenom det förslag som nu passerat sju ordförandeländer: Att ingen får skicka en bild på internet utan att staten först scannar den. Vill du inte? Då får du inte använda internettjänsten för att skicka bilder.
Regeringen informerade riksdagen i veckan, och nu lobbar Sverige för förslaget på EU-nivå.

”Chat control” kallas det omdiskuterade förslaget, och handlar alltså om att stoppa övergreppsbilder på barn. För att göra detta föreslås alla bilder på internet att scannas. Alla är skyldiga, tills motsatsen bevisas. Vilket omöjliggör privata samtal eller kryptering. Senast i september träffades en tjänstemannagrupp inom EU för att diskutera frågan och inför det mötet kom jag över de instruktioner som Sveriges regering skickat med delegationen. Där framgår att Sverige tycker att förslaget är bra, och att man inte tycker att det hotar integriteten eftersom medborgare godkänner övervakningen, innan den sker.

Förslaget är snarlikt det som Belgien försökte få igenom under sin ordförandeperiod. Inför det beslutet inhämtade regeringen godkännande från riksdagens och endast Sverigedemokraterna och Centerpartiet lämnade en avvikande ståndpunkt. Övriga partier tyckte det var bra, men efter att jag avslöjade det i denna blogg påstod både Miljöpartiet och Vänsterpartiet att det blev fel. Men åtminstone i Miljöpartiets fall var det lögn, eftersom frågan var förankrad.

I tisdags möttes ledamöterna i riksdagens justitieutskott och där informerade regeringen att förslaget nu ska upp i EU:s ministerråd och att det i princip är samma förslag som utskottet redan accepterat. Därför behövdes inget ytterligare godkännande inhämtas. Även ytterligare en källa bekräftar att frågan ska upp på ministerrådet den 13-14 oktober.

Även om riksdagen redan godkänt förslaget, väntas någon från oppositionspartierna lyfta frågan under regeringens frågestund idag, torsdag 2 oktober.

Men Sveriges hållning är alltså klar, och nu riktas istället blicken mot övriga EU-länders regeringar. I fyra år har förslaget tröskats utan framgångsrik överenskommelse. Framför allt är det Tyskland som varit kritiska. Men att frågan nu ändå når upp på bordet innebär att det det kan finnas en öppning för beslut.
Den 13 eller 14 oktober träffas ministerrådet – då får vi ett svar.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Bilden längst upp är skapad med Midjourney

CHAT CONTROL. Imorgon träffas EU-länderna för att besluta ifall alla bilder vi skickar ska scannas i jakt på övergreppsmaterial. Kritiker menar att det bryter mot människans rätt till privata samtal.
Men i ett läckt dokument framkommer att Sveriges regering tycker det är särskilt bra att just krypterade bilder nu återigen kommer kunna övervakas.

Jag har återkommande skrivit om det förslag till övervakning, kallat Chat control, som finns på EU-nivå. Ministerrådet, RIF, har ännu inte tagit position, men nu ska ordförandelandet Danmark försöka få igenom ett kompromissförslag. Det verkar bli svårt, eftersom Tyskland uppges rösta nej till förslaget. Men för svensk del finns något mer uppseeendeväckande.

I ett läckt dokument, vars innehåll jag har kunnat verifiera, har Sverige skrivit ned sin officiella hållning inför fredagens möte i rådsgruppen LEWP. Där konstateras att Sverige är positiva till krypterade tjänster nu ska innefattas:
”Sverige ser också positivt på att krypterade tjänster återigen omfattas av förordningen tillämpningsområde eftersom sådana tjänster de facto utnyttjas för spridning av övergreppsbilder.”, står det i instruktionen.

I underlaget finns också skrivningar om hur man ska förstå vad som är nytt i Danmarks kompromissförslag, och att representanten uppmuntras ställa frågor om hur kryptering skyddas.
”Sverige kan ställa följande fråga gällande artikel 1.5: Ser ORDF en risk att formuleringen, or create access to end-to-end encrypted data, kan vara alltför begränsande och utgöra hinder för framtida tekniska lösningar?”

Så hur ska man förstå att vi å ena sidan vill skydda kryptering, å andra sidan tycker att det är bra att kryptering kan brytas? Det kan man läsa sig till i tolkningen av det danska förslaget:
”Tjänsteleverantörer ska inte kunna tvingas att avkryptera data eller hindras från att erbjuda helsträckkrypterade tjänster”. Och vidare: ”Spårning i person-till-person-kommunikationstjänster som använder helsträckskryptering ska kunna ske innan överföringen av innehåll och kräva användarens medgivande.”

Tolkningen från regeringen tycks vara att en medborgare som vill skicka bild på internet först ska få en fråga om deras bilder kan scannas. Tackar en medborgare nej får den inte använda tjänsten för att skicka bilder. Genom att ge oss ett val anser regeringen att de dels har kommit runt krypteringsfrågan, och dels har fått tillåtelse att scanna medborgares bilder. Det sker alltså innan bilden har börjat skickats eller krypterats. Men i praktiken skulle det bli ett ännu värre intrång, eftersom vi förbjuds skicka bilder om vi inte godkänner övervakning.

I instruktionen står att Sverige kort sagt är positiva, men att det också finns en ”granskningsreservation”, som innebär att regeringen eventuellt kommer att behöva inhämta godkännande från riksdagen innan man kan ta ett slutgiltigt beslut. Men riksdagen har redan tagit beslut om liknande förslag och har då varje gång varit positiva, vilket jag rapporterat om flera gånger.

Imorgon sker mötet på EU-nivå, därefter vet vi om det finns tillräcklig majoritet bland EU-länderna för ett beslut.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

På fredag nästa vecka ska EU:s medlemsländer försöka komma överens om en ny version av Chat control. Det bekräftar nu tjänstemän inom Coreper.
Kan det kritiserade övervakningsförslaget få tillräckligt med stöd den här gången?
Här är bakgrunden till lagen som ska scanna all din digitala kommunikation i jakt på brott.

Belgien misslyckades. Ungern och Polen likaså. Och innan dem tre andra länder. Men när Danmark nu får ordförandeklubban i EU:s ministerråd har de förberett sig väl. Danmark är positiva till idén om att all kommunikation ska läsas och scannas i jakt på övergreppsmaterial. En lag och idé som unisont avvisats från journalistförbund, experter på mänskliga rättigheter och forskare från hela Europa. Kritiken handlar om att Chat control skulle omöjliggöra privata samtal, eftersom lagen skulle ge polisen tillgång till en bakdörr i all kommunikation – även den som är krypterad. I praktiken skulle svenskar vara misstänkta för brott tills motsatsen bevisas.

Men än är det inte en lag. Den ena av de två lagstiftanden församlingarna, Europaparlamentet, har varit mycket kritiska och föreslagit en urvattnad version. Men den andra, ministerrådet – som utgörs av Europas regeringar – har ännu inte tagit en position. Det är det Danmark vill råda bot på.

Sedan 1 juli har Danmark ordförandeskapet och redan första dagen publicerades ett nytt förslag som Danmark nu hoppas att tillräckligt många av de övriga länderna ska acceptera. Förslaget liknar det som varit uppe tidigare och försöker ta sig runt att bryta krypterad kommunikation genom att föreslå en scanning av vad som sägs och skrivs i mobiltelefonen innan det skickas och krypteras. Ett kreativt sätt att komma runt kryptering, men både tekniskt förvirrande och minst lika ingripande.

Danmark har arbetat intensivt med förslaget, fått in kommentarer och mindre än en månad innan första utkastet uppdaterat det med nya formuleringar.

Vad händer nu

Enligt de källor jag talat med finns Danmarks förslag nu på agendan för ministerrådets nästa tjänstemannamöte, den 12 september. Det innebär att länderna där kan ge förhandsbesked och ett rådet kan förstå om det finns en den kvalificerade majoritet som behövs för att förslaget ska gå igenom. Och givet de förändringar som skett i regeringarnas sammansättningar ser det ut som att det finns stöd.

Förra mandatperioden försökte Polen få stöd för ett förslag där Chat control och total övervakning inte skulle vara obligatoriskt. Det vann inte gillande hos en kvalificerad majoritet av länderna (som är antingen 15 länder eller 65 procent av befolkningen), eller Sverige.
Då såg uppställning ut såhär, enligt EDRI.

Det mesta pekar på att det är en liknande inställning nu, men Tyskland har bytt regering och där är det oklart vilken position man antar i frågan. Skulle de ändra sig kommer förslaget passera. Belgien har också bytt regering och aviserat att de ska ta krafttag mot övergreppsmaterial på EU-nivå. Men de behöver i så fall stöd av ytterligare tre länder. Och både Tjeckien och Nederländerna kommer gå till val i höst.

Och Sverige? Ja, vi har fått frågan flera gånger, med flera olika formuleringar. Men Socialdemokraterna bildar tillsammans med Moderaterna en stark allians i den här frågan, som gör att Sverige tycks anta nästan vilka versioner som helst av lagen – så länge den bryter sig igenom krypteringen. I Sverige arbetar regeringen till och med på en egen sådan lag.

Samtidigt finns lite offentlig opinion och kunskapen och intresset i frågan är låg. Om Danmarks förslag kommer upp på agendan igen kommer Sveriges regering behöva inhämta godkännande från riksdagen – igen. Sist det skedde röstade både Vänsterpartiet och Miljöpartiet fel. Det senare visade sig vara en lögn.

Hur blir det den här gången?

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.

Ring till polisen om ditt barn har meddelande-appen Signal. Det var Rikspolischefen budskap till allmänheten förra veckan. Var det ett misstag, ett feltänk? Nej, uppföljande frågor till polisen visar på ett formellt attitydskifte mot appar som skyddar medborgare från avlyssning.

Bakgrunden till kritiken är att appen Signal används av kriminella, eftersom det är omöjligt för alla utom sändare och mottagare att läsa eller höra vad som kommuniceras. Det är också anledningen till att Försvarsmakten använder appen, liksom EU-parlamentet och att även andra svenska myndigheter överväger det.

Men inte polisen. För dem innebär appen att de inte längre kan avlyssna medborgare. Och eftersom att polisen i första hand kommer i kontakt med brottslingar, så är det just appen Signal som blir ett rött skynke. Genom åren har därför polisen flera gånger gått ut med kritik och varningar kring Signal – men alltid backat eller förtydligat. Inför sommaren gick polisen ut med en uppmaning, koordinerat med Länsstyrelsen, om att föräldrar skulle ta bort apparna Signal, Wickr och Telegram från barnens mobiler. Appen Wickr är nedlagd sedan flera år, och polisen raderade inlägget och pudlade: ”Förtydligande från polisens sida: Vi har inga rekommendationer om att radera vissa appar. Däremot vet vi att vissa appar används för att annonsera och koordinera grova våldsbrott”.

Men under sommaren verkar alltså något hänt. För när Rikspolischef Petra Lund nu besökte SVT fick hon frågan om hur man som förälder ska reagera om man ser Signal i sina barns telefon, och svarade såhär:
”Jag skulle bli väldigt orolig som förälder om jag upptäckte det, för det finns inget normalt användningsområde för den appen. Och ser man det så tycker jag absolut att man ska kontakta oss.”

Det är alltså ett steg längre än tidigare. Nu ska appen inte bara raderas, utan användaren också rapporteras.

I flera omgångar har jag försökt att få en kommentar eller ett förtydligande från polisen om detta. Menar de verkligen att föräldrar ska ringa polisen om de ser appen Signal och att det inte finns legitima användningsområden? Barn som vill kommunicera med sina släktingar i länder med stark censur? Barn som lever under hedersförtryck, och vill vara säker på att ingen annan utom mottagaren läser vad hon säger eller skriver? Barn som lever under hot? Varför skulle det inte finnas barn – som med samma legitima skäl som vuxna – vill att deras konversationer ska få vara just privata?
Och varför väljer polisen att vara kategorisk kring en teknik, istället för att lyfta brottsliga handlingar?

Polisen har inte velat ställa upp på en bandad intervju, men har valt att svara per mejl via sin pressekreterare Malin Sahlström.

– Det rikspolischefen uttrycker är att om man som förälder ser tecken som oroar är det bättre att höra av sig till polisen en gång för mycket än för lite. Vi finns där för att bolla och kunna göra eventuella bedömningar.

Det jag undrar konkret är: Står polisen fast vid att det inte finns ”några normala användningsområden” för Signal för barn?
– I normalfallet ser vi inte naturliga användningsområden för Signal hos barn, men det kan givetvis finnas undantag. Vårt syfte är att erbjuda stöd och hjälp till föräldrar som är oroliga. De kan vara ett eller flera tecken som gör att de känner så. Då vill vi gärna att de kontaktar oss så att vi kan prata om just deras situation.

Kan ni förklara vad ni menar med normalfallet? Hur bedömer ni vad som är normalfall bland svenska barn och ungdomar som har Signal installerat? Har ni någon data, någon källa för att kunna avgöra vad som är normal eller som ligger till grund för ett så brett och svepande påstående? Och ska jag också förstå ditt svar som en nyansering av Lundhs uttalande, som ju inte handlade om ”normalfall” utan var kategoriskt att det inte finns andra användningsområden för barn. 
– Vårt syfte med svaret på frågan i SVT var att göra föräldrar uppmärksamma på de varningstecken som kan finnas och att de kan höra av sig till oss om de är oroliga.

Jag undrar om ni kan svara direkt på frågorna: Kan ni förklara vad ni menar med normalfallet?  (har ni källor eller data som underbygger vad som är normalfall?) Tar ni tillbaka det kategoriska uttalandet om att det inte finns något normalt användningsområde?
– Så här: Vi förstår att det finns användningsområde för krypterade meddelandetjänster av personer som vill komma i kontakt med släkten utomlands, av vissa yrkesgrupper och människor som är politiskt förföljda etc. Men det vi talade om i SVT handlar om barn där föräldrarna inte har tidigare vetskap om att de använder sig av krypterade medelandetjänster. Och det handlar om deras oro när de hittar den typen av appar i barnets telefon. Vi vet vi, utifrån det vi dagligen ser och arbetar med, att dessa tjänster nyttjas av kriminella för att koordinera och rekrytera barn till grov våldsbrottslighet. Vi har ett ansvar att uppmärksamma föräldrar och andra med barn runt sig om detta så att de kan reagera och agera i tid och för att polisen ska kunna fortsätta förhindra brott. Veckovis får vi samtal från föräldrar som hittat en mordplan i sitt barns telefon, vi märker att vår kommunikation gör skillnad.

Jag förstår, det jag undrar är om ni ångrar eller vill ta tillbaka det kategoriska uttalandet. Det har ju principiell betydelse att inte vifta undan det. Antingen är det som ni säger, eller så finns nyanser. Jag försöker inte skapa dramatik, men det är ju viktigt att inte bara hasta förbi? I grunden handlar det här om kriminalitet, inte om appar. Och antingen tycker man att en app inte har andra användningsområden än kriminalitet, eller så tycker man inte det.
Jag undrar om jag kan få en rak kommentar på om ni tycker att uttalandet var rättvist och sant?
– Vi har förklarat vad rikspolischefen avsåg med sitt uttalande och att det handlar om barn där föräldrar kan oroas över att hitta appen i deras telefon. Vi avböjer att kommentera detta ytterligare.

Det är på sin plats att tydliggöra att polisens informationsarbete är viktigt. Om det leder till stoppade mordplaner, att föräldrar engagerar sig eller intresserar sig för sina barns kommunikation har polisen lyckats.
Men principen här är ännu viktigare: Vi får inte skapa ett samhälle där vi misstänkliggör det som är grundläggande mänskliga rättigheter – rätten till ett privatliv.

Signal är en app som är gratis, drivs av en stiftelse och är fri från kommersiella intressen. Den bygger på öppen källkod och är en motkraft i ett samhälle som går allt mer mot total övervakning. Det ligger inte i medborgarens intresse. Och de medborgare som är medvetna om det och väljer appen Signal av de skälen, kan inte misstänkliggöras av den myndighet som ska upprätthålla lag och ordning.

Det är inte värdigt en fri och öppen demokrati. Det måste gå att kommunicera om på andra sätt.

Den här artikeln är kostnadsfri tack vare personer som varje månad bidrar ekonomiskt för att journalistiken ska vara tillgänglig. 
Du kan också bidra, från 25 kr i månaden, genom tjänsten Patreon.
Artikeln är skriven under licensen CC-BY, fri att dela och återpublicera om du hänvisar tillbaka hit.